AswedetasteofAustralia

Efter att ha läst Nietzsches "Beyond good and evil" kan man konstatera att han verkligen inte var en normalt civiliserad man, men det finns en del intressant i hans filosofi som man kan fundera över...

Samhällen är under strikta politiska, religiösa och kulturella regimer.

Vad betyder egentligen Demokrati? 'Demos-cratia' = 'mob–value', vilket innebär ”majoritetens värderingar.”

Vad människan alltså strävar efter är att vara medioker, som sin granne. Vad menas med medioker egentligen? Jo, medelvärde, som alltså måste stå under något av större värde.

Vad säger det om människan egentligen; våga inte sticka ut, våga inte vara bättre eller sämre, våga bara vara en i mängden, annars kommer det skapas någon form av oro – orättvisa.

Vi är inlärda att lyda, från den dagen vi föds; vi skall lyda våra föräldrar. Med tiden kommer fler och fler auktoritära symboler som tex. lärare, chefer, staten, religionen etc. Alla dessa ”institutioner” i hopp om att forma människan till en maskin med inbyggd kunskap av rätt och fel, sant och falskt.

Om vi leker med tanken att alla alltid skulle lyda, vad skulle hända då? De som skapar reglerna, dvs. de som har makt, de skulle själva ihärdigt känna en inre begäran till att lyda; de är själva slavar till att vara i auktoritet.

Så som samhället ser ut idag, vill man gärna säga att ”människan är fri”, men fri från vadå? Vi är djur som söker mening i allt. Istället för att bara vara, så ska vi vara ”någon.” Det kan vara alltifrån den rebelliska vegetarianen, till den blonda, storbystadde utvikningsmodellen, eller den alternativa, fashionabla ”it-ikonen”. Vad är detta om inte slaveri? Vi utför dagligen våra val och rutiner i order till att upprätthålla just sin egna ”fria” identitet, vi har då blivit slavar till oss själva. Detta är inte vårt fel, utan det är bara spelets regler.

Om vi inte skulle bli matade av samhällets, med dess politiska, kulturella och/eller religiösa krav varje dag, vad skulle vi då vara? Inte mediokra i alla fall, för det är ett begrepp vi har blivit lärda att följa i denna ”fria demokrati…”

”Where man can not find anything to see or grasp, he has no further business?”

- F. Nietzsche

Jag irrade runt likt ett blodtörstande djur i sökandet efter sitt byte; en internetuppkoppling eller någon form av kontakt med omvärlden. Men där jag befann mig var internet inte en vardaglig tillgänglighet, och det hade jag väldigt svårt att acceptera.

Jag kände mig fast i mitten av ett eko och paniken började sakta krypa fram.

Där stod jag nu omgiven av höga vackra bergsklippor och en civilisation bestående av ett nedsläckt vandrarhem, en obemannad bensinmack och en kyrka. För att inte tala om djurlivet, jag var omringad av Australiens mest omtalade djur; kängurus och koalor.

När jag kisade ut över den regnskogsliknande åkern möttes min blick av två oförstående ögon. En känguru hade tagit en paus från sitt glädjefyllda hoppande och fått syn på mig. Jag kände hur vi delade samma tanke: ”Vad gör hon här?”

Aldrig har jag känt mig så dum, trots att jag inte hade någon att skämmas inför. Jag befann mig på en plats där jag inte behövde tänka på någon annan än mig själv. I denna unika stund tar jag givetvis tillfället i akt att ihärdigt söka efter något så alldagligt, tids fördrivande och onödigt som internet…

Jag gav kängurun en medhållande blick och vände på klacken. Eller nja, inte riktigt en klack, mer en nedslipad gummisula tillhörande ett par gula flipflops.

Jag stirrar in i en skärm; skådar rörelse, mimik, uttryck, känsla och framförallt: jag hör en röst.
En röst så bekant att jag hört den i alla möjliga tonfall, nio år har nu gått sedan jag hörde rösten för första gången.

Att skriva mail, sms eller brev har sin charm, men inget går upp mot en direkt kontakt, där ord och rörelse är synkroniserat, respons och kontakt är omedelbar. Inget genomtänkt, inget planerat. Ord och meningar kommer som på räls i tåget av impulser.

En skriven text saknar tystnad, en skriven text saknar röst.
Visst är det väl en konst att hålla en tystnad aktiv genom fysisk närvaro, och en fysisk närvaro passiv genom konversation; nyckeln till en meningsfull relation kräver detta...

Tänk vad mycket liv en dator kan få med hjälp av skype.

Okej, efter en dag på jakt efter secondhand möblemang har vi nu påbörjat vår enredningsfas del 2. Vi har uttökat vårt hem med ett finfint vintage soffbord från salvos, sen har vi bidragit till rspca och därmed köpt hem lite lp skivor som nu snyggt hänger på väggen. Balkongen har blivit utsmyckad med två campingstolar med drinkhållare (fula som stryk, men praktiska och sjukt billiga). Vi är även närmare vår plan att göra en liten mini soffa av balkong kanten, herregud vi borde starta en "extreme make-over"... och jag borde seriöst sluta överdriva.

Nåja, lördagskväll i surfan och jag är törstig. Det kan bli en bra kväll.